Att fastighetsbranschen står inför, eller redan befinner sig i, ett stort behov av förändring tycks alla vara överens om. Ett av de verkligt stora frågetecknen handlar om vår förmåga, eller oförmåga, att hantera kompetensförsörjningen. En ljuspunkt är högskolornas satsningar på branschutbildning, där man också engagerar representanter från bl.a. Fasticon Kompetens, i utvecklingen.



Efter de svåra åren på 90-talet har fastighetsbranschen haft en i många avseenden positiv utveckling – inte minst vad gäller avkastningen. Men röster har också höjts om kommande problem. Ett av de verkligt stora frågetecknen handlar om branschens förmåga, eller oförmåga, att hantera kompetensförsörjningen.

Några ljuspunkter
Att branschen står inför, eller redan befinner sig i, ett stort behov av förändring tycks alla vara överens om. Ändå görs förvånansvärt litet och branschgemensamma åtgärder lyser på det hela taget med sin frånvaro. Åtminstone har det varit så hittills. Ett stort problem är det faktum att antalet utbildningsplatser idag inte motsvarar behovet. En ljuspunkt är högskolornas satsningar på branschutbildning liksom KY-utbildningarna (Kvalificerad Yrkesutbildning), där det dessutom pågår insatser för att vidareutveckla utbildningarna inom just fastighetsbranschen. I en separat artikel i detta nummer av Fasticon News kan du läsa om hur Karlstad universitet engagerar branschen, bl.a. Fasticon Kompetens, i utvecklingen. Aff-kommitténs initiativ med auktorisation av förvaltare är ett annat exempel på framtidstänkande.

Fem nyckelfrågor
Bland nyckelfrågorna är:

1. Hur kompetens från andra branscher ska tas om hand
   Det gäller t.ex. projektledare och byggledare från byggbranschen, det gäller fastighetsmäklare och det gäller energitekniker och -konsulter. Vi märker redan ett ökat intresse från just dessa kompetensområden. Hur ska de slussas in, hur ska de få den kompletterande kompetens som behövs för en ny yrkesroll?
   

2. Hur de väntade pensionsavgångarna ska hanteras
   Hittills har trots allt många i åldersgruppen valt att arbeta vidare – ibland under friare former, exempelvis som konsulter. Kan vi räkna med att även under kommande år ha en resurs i form av äldre, erfarna yrkesmänniskor?
    

3. Hur behovet av mer effektiva, och i många avseenden mer kompetenta, organisationer ska lösas
   Här finns redan exempel på hur man samordnar organisationer, minskar andelen förvaltning i extern regi och organiserar för att ta ett ökat förvaltningsansvar. De borde kunna tjäna som exempel att dra lärdom av.
    

4. Hur branschen ska kunna attrahera nya, ofta yngre, målgrupper med andra krav på arbetsuppgifter och ledarskap
    

5. Hur branschen ska bli tydligare i att specificera behoven
   Vi märker exempelvis, när företag önskar hjälp i rekrytering, inte sällan en osäkerhet i att ange en yrkesprofil eller att beskriva innehållet i en yrkesroll.

Sammanfattningsvis
Genom att medverka i högskoleutbildningarna - även i planeringsstadiet -, genom att fungera som mentorer för färska medarbetare och genom att delta i arbetsmarknadsdagar, kan vi, som idag är verksamma, aktivt medverka till att öka intresset för branschen och påverka kompetensen. Vi får genom de kontakterna dessutom värdefulla kunskaper om hur morgondagens organisationer ska utformas för att vara attraktiva och effektiva. Genom att också öppna upp för ett ökat inflöde av kompetens från andra länder – inte minst genom att marknadsföra branschen utomlands, där dessutom många av ägarna finns – får vi både en ytterligare kvantitativ och kvalitativ förstärkning av kompetensen.

JONAS GUSTAVSSON
Fasticon Kompetens AB